No Santa!

Jag åkte hem med en förväntan i kroppen. Jag har 2,6 mil, hem från arbetet.
Ganska så skönt, man slänger en del bakom sig. Under tiden som bilen slukade km efter km undrade jag på om det skulle finnas en avi från posten.
Kom på att det var ganska orealistiskt, kanske att den var på posten men inte i min brevlåda.
I vilket fall kände jag mig full av denna energin, det var väldigt tillfredsställande. Jag kom på att om allt bara går åt skogen och inte alls stämmer med de underbara bilder jag har i huvudet, så har ju jag blivit mer positiv.
Och det får man kanske vara glad över.
Kontentan är att jag är positiv bara över att jag har gjort något annorlunda. Något som jag inte kunde tänkt mig göra alls.
Det är vinst!
Thipp!